torsdag 7 april 2011

A four-legged friend.

Det har tagits ett beslut.. Ett beslut som gäller vår kära fyrbenta vän. Vår familjevän och trogna följare. Han är en underbar bullterrier som inte riktigt är som någon annan hund jag träffat. 13 år.. det är inte dåligt för en bullterrier. Men nu verkar det lida mot sitt slut och beslutet som gjorts är att vi ska låta honom somna in. Det värker i hjärtat när jag bara tänker tanken att det inte är mer än ett par dagar kvar, tills det är sista gången jag får se vår älskade lille " Hjärtenosen" , som vi kallar honom för. Det är med ett leende på läppen som jag tänker på alla minnen som vi har tillsammans, ett ännu större när jag tänker på hur mkt märkliga ting han gjorde. Han ville helst av allt sitta med vid matbordet när hela familjen åt middag, bokstavligen sitta med, för han hade en egen stol vid bordet. Att gå promenader är inget för denna killen. På morgonkvisten vill han helst sova, varmt och gott under täcket. Ja.. det är verkligen mycket fint vi fått uppleva med dig älskade Rocky Hjärtenosen HJ. Du är och kommer föralltid va en familjemedlem. ♥♥♥

Translate: I feel very low. We have decided to put our famalydog to sleep for the last time. My heart aches, but I know it's best for him. Beloved Rocky, you will always remain in memory. It is with a smile I remember you!

9 kommentarer:

  1. Usch inte roligt alls Anna =(
    Jag vet precis hur det känns... Jag har fortfarande sorg i hjärtat efter Ranja fast det gått 2år nu sen vi lät henne somna in.
    Men innerst inne så vet man att det är för deras bästa så dom slipper lida.
    Men man kommer alltid ha minne kvar efter dessa härliga 4-benta familjemedlemarna =)
    Jag beklagar i denna sorg ni behöver ha o gå igenom nu =(

    Kram Camilla

    SvaraRadera
  2. Åh nä! Är han sjuk eller? :(

    SvaraRadera
  3. Så trist, føler med deg :(

    SvaraRadera
  4. Usch, känner med dig. Jag blev totalt golvad av sorg när min lille Lhasa fick somna in hemma på soffan. Var inte beredd på de starka känslorna.. Han hade mest varit en skugga sin sista tid och allt mer senil, och hade inte samma plats i mitt hjärta sedan minm dotter föddes. Men vad sorgen var stark! I 2v grät jag; vi hade ju ändå varit bästisar i 12år.Det blev så fruktansvärt tomt och tyst på något vis...

    SvaraRadera
  5. Maria från Underjordensöndag, april 17, 2011

    Sorgligt! Jag var tvungen avliva mina två katter med kort mellanrum för ett år sedan. Det värsta beslut jag någonsin behövt göra.
    Men, det var inte därför jag tittade in här! Vi sågs i min butik Underjorden i veckan och nu hade jag äntligen tid att leta upp dig; trevlig blogg! Här hittar du förresten mig på nätet:
    http://underjorden-malmoe.blogspot.com/
    http://www.facebook.com/#!/group.php?gid=114038278622184

    SvaraRadera
  6. Tack Alla för era fina kommentarer!

    SvaraRadera